Besviken.

Vad jag än gör så ska jag få kommentarer om det. Jag fattar inte. Dessa dagarna har varit så konstiga så det är inte sant, mycke känslor har kommit upp och även mycket besvikelser. 

Som många jag känner så vet alla att är det något jag har haft svårt för så har det varit att prata om hur jag mått/mår. Jag har aldrig öppnat mig helt för hur jag verkligen känner och mest bara sagt " ja ja det löser sig" eller " sånt är livet, de blir bra" de har varit mina räddnings fraser under alla dessa åren. Något jag har sagt så snabbt jag kännt att samtalet blivit för privat eller jag skämts för mycket. Jag har kunnat skriva om allt, eller nej men en stor del. De har liksom varit en annan femma. Då har jag sluppit svara på jobbiga frågor, inte behövt möta blickarna och kunnat dra mig undan när det varit som jobbigast.

Det är just en sån sak som jag hade behövt prata om. De alla mina vänner vet, de är inget dem hört från mig , utan allt de har hört har varit från mina syskon eller snacket som gått.

Jag försökte ta upp detta för någon dag sedan, för typ första gången. Skrattade lite osäkert åt allt & visste inte riktigt hur jag skulle säga. Men när jag pratade om den tiden, om när jag var så jätte svag så fick jag bara ett svar " snälla Sara prata inte ens om det, du vet hur jobbigt det varit för oss då" 
Jag visste inte riktigt hur jag skulle tackla situationen.. Samtidigt som jag bara ville skrika rakt ut " hur fan tror du JAG då känner " så fanns inte ens orken att börja ta upp det där. Istället försvann jag ut å bara började fundera på dessa tankarna som hela tiden åker Runt i huvudet!
Hur kan man ens säga så? 
De klagas på att jag är lätt irriterad, kan få hemska utbrott bara sådär och att jag bara skriker ibland. Men är det så konstigt? Jag samlar på mig så mycket men kan aldrig prata om det. Jag förstår inte riktigt hur man tänker då. 
Det är inte ofta, men när jag väl bryter ihop totalt och sagt att ni fattar inte hur dåligt jag mår just nu , så har jag fått till svar - ja men varför pratar du inte med oss Sara. 
Men hur ska jag kunna göra det? Hur? 

Konstigt inlägg idag där jag svamlat en hel del, men vissa ord bara gnager i huvudet på mig just nu..