Mot varmare breddgrader 👍

Nu har Àntligen dagen slagit in, den dagen jag har lÀngtat sÄ mycket efter!!
För nÀstan exakt 6 mÄnader sedan sÄ satt jag hemma med min bror ich bokade en resa, inte vilken som helst utan till Thailand!!! SÄ mÄnga Är som jag har drömt om att Äka dit & nu sker det helt plötsligt!
Sitter just nu i tÄget mot Kastrup med mamma - för er som inte vet sÄ fick mamma denna resan i födelsedags present av mig & ja hon blev med överlycklig:)

VĂ„r flyg gĂ„r runt 11:45 idag och Ă€r framme i Phuket 05:00 i thailĂ€ndsk tid ( runt 12 inatt svensk tid) 
Det Ă€r inte förrĂ€n nu jag kĂ€nner hur resefebern börjar slĂ„ in och jag Ă€r lite smĂ„ nervös. Men de ska gĂ„ bra & imorgon vid denna tiden ligger jag troligtvis pĂ„ stranden och steker medans ni andra eldar i kaminerna haha đŸ˜˜đŸ˜˜â€ïž



Stanna upp.

Just nu har jag en bra stund i mina tankat, de flödar som vanligt men just nu Àr de vÀldigt positiva - och det Àr just dem stunderna man ska ta vara pÄ. Stanna upp och fundera.
Inte bara jag utan vi Àr nog mÄnga som ofta glömmer bort det vi faktiskt har och istÀllet fokuserar för mycket pÄ det vi inte har. Hela tiden strövar efter nÄgot bÀttre, nÄgot mer, just nÄgot som vi knappt sjÀlv vet vad det Àr. Vi Àr aldrig nöjda utan fortsÀtter att leta Ä leta.
Tror det Àr vÀldigt viktigt att man faktiskt ibland stannar upp ich tar en funderare pÄ varför vi hela tiden förvÀntar oss nÄgot bÀttre..
Jag Ă€r vĂ€rlds bĂ€st pĂ„ att hitta fel pĂ„ mig sjĂ€lv och mitt liv, jag Ă€r bĂ€ste pĂ„ att hela tiden ströva efter nĂ„got bĂ€ttre som jag tror ska göra mig lyckligare , pĂ„ att klandra mig sjĂ€lv, ta skuld för nĂ„got jag ej borde och ha en otrolig skam i mig. Men det Ă€r ju sĂ„ dumt - just i denna stunden ( vilket kan Ă€ndras pĂ„ bara nĂ„gon timme) sĂ„ vĂ€ljer jag istĂ€llet att stanna upp och istĂ€llet tĂ€nka pĂ„ allt jag har. Jag har ett jobb som jag Ă€lskar, vĂ€rldens bĂ€sta kollegor som hela tiden lĂ€r mig nya saker, berömmer mig för mitt jobb och stöttar mig i de arbetet jag gör. Jag har tak över huvudet, vĂ€rme i huset , en sĂ€ng att sova pĂ„. Jag Ă€r den finaste mamma jag bara hade kunnat drömma om att fĂ„ och jag har vĂ€rldens bĂ€sta syskon som jag Ă€lskar över allt annat pĂ„ denna vĂ€rld, min familj Ă€r en fin gĂ„va jag har fĂ„tt , dem som aldrig vĂ€nder ryggen till mig, som alltid stöttar mig, som har fĂ„tt mig att kĂ€mpa nĂ€r livet kĂ€nts sĂ„dĂ€r meningslöst - det Ă€r tack och vare dem jag överlevde och stĂ„r hĂ€r idag. 
Jag har ju allt man kan önska sig egentligen sÄ vad skulle nÄgonsin kunna vara ett större vÀrde Àn min familj? Ingenting.
Vi mÄste bli bÀttre pÄ att ta vara pÄ det vi har istÀllet för att söka efter nÄgot nytt hela tiden.


Blev lita kvĂ€llstankat sĂ„ en tisdags kvĂ€ll, men det Ă€r viktigt för mig att Ă€ven kunna fĂ„ ut den kĂ€rleken jag har och inte bara min Ă„ngest. För under all den Ă„ngest, bakom sjukdomen sĂ„ finns den vanliga Sara ocksĂ„ som börjar dyka fram allt oftare nu mera ❀


Tankar.

Äntligen har jag satt mig ner Ă„ kunnat lugna ner mig lite, har varit mĂ„nga lĂ„nga timmar. Började jobba 12 igĂ„r till 12 idag, efter det var jag pĂ„ gymmet fram till ca 15:00 sen var det bara att köra hem och hĂ€mta mamma för att ta sig till stan igen och handla de sista inför Thailands resan. Nu Ă€r klockan snart 20:00 & efter 32 timmar kan jag Ă€ntligen pusta ut!

Det Àr inte förrÀn nu det slÄr mig att jag faktiskt Äker till Thailand om 4 dagar, det Àr ett lyckorus samtidigt som rn panik kÀnsla som rusar igenom min kropp. Jag funderar mycket pÄ hur jag ska lyckas slÀppa kontrollen.
Tankarna pÄ att inte kunna trÀna ordentligt pÄ 2 veckor gör mig skrÀckslagen och jag försöker bara putta bort den tanken för att inte fÄ nÄgon panikÄngest... Och maten dÄ? Jo de gör mig ocksÄ ganska orolig - hur kommer det gÄ för mig att slÀppa kontrollen, kommer det ens finnas nÄgot som jag "fÄr" Àte eller kommer jag fÄ leva pÄ sallad oc frukt? Usch panik.
Och en sak till fÄr mina tankar att bli miljoner mÄnga - bikini......
Ja det Àr ju faktiskt det jag kommer ha pÄ mig varje dag, hur kommer det att gÄ? Jag minns hur stark Ängesten var nÀr jag var i Makedonien i somras, hur jag skÀmdes över min kropp hur jag bara ville gömma mig. Men jag försöker inbilla mig att det Àr bÀttre nu, jag har fÄtt en mycket mer trÀnad kropp inte alls sÄ dallriga som den var dÄ.
Det mÄste bara bli bra!! Jag kan inte lÄta mina demoner fÄr förstöra fler resor, jag mÄste försöka att tillÄta mig sjÀlv att ha det bra.
Jag har ju drömt om Thailand i mÄnga Är, jag har sparat pengar till detta och jag ska fan inte kasta bort runt 40.000kr pÄ massa Ängest. Detta mÄste bara bli bra!
Eller nej det ska bli bra!