Mot varmare breddgrader 👍

Nu har äntligen dagen slagit in, den dagen jag har längtat så mycket efter!!
För nästan exakt 6 månader sedan så satt jag hemma med min bror ich bokade en resa, inte vilken som helst utan till Thailand!!! Så många år som jag har drömt om att åka dit & nu sker det helt plötsligt!
Sitter just nu i tåget mot Kastrup med mamma - för er som inte vet så fick mamma denna resan i födelsedags present av mig & ja hon blev med överlycklig:)

Vår flyg går runt 11:45 idag och är framme i Phuket 05:00 i thailändsk tid ( runt 12 inatt svensk tid) 
Det är inte förrän nu jag känner hur resefebern börjar slå in och jag är lite små nervös. Men de ska gå bra & imorgon vid denna tiden ligger jag troligtvis på stranden och steker medans ni andra eldar i kaminerna haha 😘😘❤️



Stanna upp.

Just nu har jag en bra stund i mina tankat, de flödar som vanligt men just nu är de väldigt positiva - och det är just dem stunderna man ska ta vara på. Stanna upp och fundera.
Inte bara jag utan vi är nog många som ofta glömmer bort det vi faktiskt har och istället fokuserar för mycket på det vi inte har. Hela tiden strövar efter något bättre, något mer, just något som vi knappt själv vet vad det är. Vi är aldrig nöjda utan fortsätter att leta å leta.
Tror det är väldigt viktigt att man faktiskt ibland stannar upp ich tar en funderare på varför vi hela tiden förväntar oss något bättre..
Jag är världs bäst på att hitta fel på mig själv och mitt liv, jag är bäste på att hela tiden ströva efter något bättre som jag tror ska göra mig lyckligare , på att klandra mig själv, ta skuld för något jag ej borde och ha en otrolig skam i mig. Men det är ju så dumt - just i denna stunden ( vilket kan ändras på bara någon timme) så väljer jag istället att stanna upp och istället tänka på allt jag har. Jag har ett jobb som jag älskar, världens bästa kollegor som hela tiden lär mig nya saker, berömmer mig för mitt jobb och stöttar mig i de arbetet jag gör. Jag har tak över huvudet, värme i huset , en säng att sova på. Jag är den finaste mamma jag bara hade kunnat drömma om att få och jag har världens bästa syskon som jag älskar över allt annat på denna värld, min familj är en fin gåva jag har fått , dem som aldrig vänder ryggen till mig, som alltid stöttar mig, som har fått mig att kämpa när livet känts sådär meningslöst - det är tack och vare dem jag överlevde och står här idag. 
Jag har ju allt man kan önska sig egentligen så vad skulle någonsin kunna vara ett större värde än min familj? Ingenting.
Vi måste bli bättre på att ta vara på det vi har istället för att söka efter något nytt hela tiden.


Blev lita kvällstankat så en tisdags kväll, men det är viktigt för mig att även kunna få ut den kärleken jag har och inte bara min ångest. För under all den ångest, bakom sjukdomen så finns den vanliga Sara också som börjar dyka fram allt oftare nu mera ❤️


Tankar.

Äntligen har jag satt mig ner å kunnat lugna ner mig lite, har varit många långa timmar. Började jobba 12 igår till 12 idag, efter det var jag på gymmet fram till ca 15:00 sen var det bara att köra hem och hämta mamma för att ta sig till stan igen och handla de sista inför Thailands resan. Nu är klockan snart 20:00 & efter 32 timmar kan jag äntligen pusta ut!

Det är inte förrän nu det slår mig att jag faktiskt åker till Thailand om 4 dagar, det är ett lyckorus samtidigt som rn panik känsla som rusar igenom min kropp. Jag funderar mycket på hur jag ska lyckas släppa kontrollen.
Tankarna på att inte kunna träna ordentligt på 2 veckor gör mig skräckslagen och jag försöker bara putta bort den tanken för att inte få någon panikångest... Och maten då? Jo de gör mig också ganska orolig - hur kommer det gå för mig att släppa kontrollen, kommer det ens finnas något som jag "får" äte eller kommer jag få leva på sallad oc frukt? Usch panik.
Och en sak till får mina tankar att bli miljoner många - bikini......
Ja det är ju faktiskt det jag kommer ha på mig varje dag, hur kommer det att gå? Jag minns hur stark ångesten var när jag var i Makedonien i somras, hur jag skämdes över min kropp hur jag bara ville gömma mig. Men jag försöker inbilla mig att det är bättre nu, jag har fått en mycket mer tränad kropp inte alls så dallriga som den var då.
Det måste bara bli bra!! Jag kan inte låta mina demoner får förstöra fler resor, jag måste försöka att tillåta mig själv att ha det bra.
Jag har ju drömt om Thailand i många år, jag har sparat pengar till detta och jag ska fan inte kasta bort runt 40.000kr på massa ångest. Detta måste bara bli bra!
Eller nej det ska bli bra!